Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Skåne läns miljömål?

Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.

Mycket bra miljöarbete pågår i Skåne. Det finns ett stort engagemang hos offentliga verksamheter, näringsliv och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.

Miljöbelastningen är stor då länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt, stort exploateringstryck, omfattande vägburna transporter och stor arbetspendling. Skåne har också ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

Den biologiska mångfalden är hotad eftersom livsmiljöer försvinner, kvaliteterna försämras och arter får det svårare att överleva. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och fler främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi är beroende av, vilket får konsekvenser för hälsa, livskvalitet och ekonomi. Det krävs ett nytt arbetssätt med fokus på hela landskapet och de strukturer som binder samman olika livsmiljöer för den biologiska mångfalden. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta ansvar.

Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten, vilket kan förklaras med stor andel jordbruksmark och näringstillförsel från reningsverk, enskilda avlopp och industrier.

Användningen av kemikalier i samhället är omfattande och kunskapsluckorna är stora. Åtgärder såsom internationella överenskommelser, lokala och regionala beslut om inköp av ekologisk mat, informationsinsatser om miljögifter i varor är steg i rätt riktning. Men med en ständigt ökande konsumtion ökar användningen av kemikalier och därmed belastningen på miljö och hälsa.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Problemen kvarstår i inre Hanöbukten[1], med miljöförändringar och små fångster. Havs- och Vattenmyndigheten slutrapporterade hösten 2013 uppdraget[2] att utreda och föreslå åtgärder för Hanöbukten. Indikationer om liknande problem finns även på sydkusten. Det är allvarligt att dessa signaler ej fångats upp av befintlig miljöövervakning och recipientkontroll[3]. Situationen förtydligar det allmänna behovet av ökad övervakning till havs samt diskussioner om vi mäter rätt saker.

Stora övergödningsproblem kvarstår då näringstillförseln ej minskat tillräckligt. Marina fiskar, fåglar, däggdjur och bottendjur påverkas av miljöförstörande ämnen och ett fiske som i vissa former är intensivt, förstör livsmiljöer och ger oönskade bifångster. Samtidigt visar nedslag i miljöarbetet positiva insatser, under 2013 har ett nätfiskeförbud i grunda kustvatten börjat gälla[4], en fiskräknare har installerats i Nybroån[5] och krav ställs om miljöanpassning av kraftverk[6]. Några arter, som sälarna, har positiva trender, medan andra ligger sämre till, som ejder och ål. Främmande arter hotar ekosystemen men deras påverkan är svår att överblicka.

Det saknas överblick av kulturmiljövärden knutna till havet och det saknas kunskap om ekosystemtjänster för att besluta om effektiva strategier. Obalans i Östersjöns ekosystem tycks leda till näringsbrist och svält hos flera arter trots havets näringsöverskott[7]. Även skräp, plast och mikropartiklar i havet är problemområden där kunskap och övervakning saknas.

Å andra sidan finns problemområden där vi vet nog för att agera men där dagens styrmedel och överenskommelser är ineffektiva eller saknas helt. Inte minst gäller detta övergödning, fiske och främmande arter. Det finns indikationer om minskat statligt stöd till miljöåtgärder inom landsbygdsprogrammet[8]. Många av dessa åtgärder är näringsreducerande och ett minskat stöd vore mycket negativt för havsmiljön, framför allt i Skåne där övergödning redan är ett stort problem.

Positivt är en minskande trend av oljeutsläpp i Sverige sedan 1990-talet[9], att säl och havsörn blir vanligare och att torsken tycks ha en god återhämtningsförmåga i delar av Östersjön[10].

God ekologisk status

Ingen av de skånska kustvattenförekomsterna har god ekologisk status[11].

Ekosystemtjänster

Fiskproduktion är en viktig ekosystemtjänst. Öresund är det skånska havsområde som mår bäst och vars fiskeresurser idag har högst samhällsekonomiskt värde. Förklaringen är 80 års trålförbud.

Hotade arter och återställda livsmiljöer

För några arter är läget kritiskt, till exempel listas ålen som akut hotad[12]. Även viktiga livsmiljöer hotas. Grunda produktiva havsmiljöer med viktiga lek- och uppväxtområden för fisk och andra djur behöver skydd mot exploatering.

Främmande arter

Kunskapen är låg och strategier för hantering av etablerade arter och framtida hot saknas.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

2012 invigdes det kommunala reservatet Grollegrund[13] i Helsingborg och arbetet fortgår med det kommunala reservatet Fredshög-Stavstensudde[14] i Trelleborg. Arealen skyddad marin miljö i Skåne ökar dock för långsamt. Inom kulturmiljö har skeppsvrak ett visst skydd genom kulturminneslagen[15] eller då de är privat egendom.

Friluftsliv

Under 2011 uppfördes i Skåne utanför tätorterna sex byggnader inom 100 m från havet[16]. Det är strax under snittet för de senaste tio åren, men ingen tydlig trend finns under dessa år.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det saknas tillräckliga underlag för att bedöma utvecklingen i miljön och det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning.

De negativa observationerna i Hanöbukten[17] har fortsatt under 2013. Orsakerna har ej klarlagts och visar komplexiten hos marina ekosystem och hur svårövervakade de är. I Havs- och vattenmyndighetens delrapport ses problemen som en lokal förstärkning av de stora förändringar och problem som finns i Östersjön[18]. Länsstyrelsen Skåne anser att situationen i Hanöbukten kräver breda åtgärder på land och till havs för att förbättra miljön. Stora insatser krävs i de flesta av Skånes kustvattenförekomster för att nå god status.

Det finns stort behov av utökad övervakning med analys av vad som ska mätas samt bättre nyttjande av observationer till havs.

Övergödning och överfiske är historiskt två av de största orsakerna till dagens miljötillstånd. De svårförklarade regionala problemen och bristen på tillräckliga underlag innebär att det inte går att uttala sig om trenden för utvecklingen i miljön.

God ekologisk och kemisk status

Ekologisk status är måttlig främst på grund av höga näringsämneshalter[19]. Trenderna varierar men problemen på Skånes öst- och sydkust väger tungt. Lokala, nationella och internationella insatser krävs.

Ekosystemtjänster

80 års erfarenhet i Öresund visar att trålförbud är en investering för en rikare havsmiljö och ett hållbart fiske. Ett utökat trålförbud vore positivt för miljökvalitetsmålet. Utfyllnad av grunda havsmiljöer har pågått länge och nya utfyllnader planeras. Viktiga biotoper, som ålgräsängar och tångskogar, övervakas ej och saknar skydd mot exploatering.

Hotade arter och återställda livsmiljöer

Flera arters tillbakagång kan vara kopplade till närings- och tiaminbrist[20], men sambanden är inte klarlagda. Den akut hotade ålen[21] kräver insatser på hela skalan, lokalt till internationellt. Glädjande är att sälstammarna återhämtar sig[22].

Främmande arter och genotyper

I skånska vatten finns flera främmande arter, till exempel amerikansk kammanet[23], en effektiv djurplanktonätare som misstänks kunna påverka näringskedjan[24]. Andra exempel är svartmunnad smörbult[25], kinesisk ullhandskrabba[26], sargassosnärja[27] och amerikansk havsborstmask[28]. Bättre övervakning och strategier vid fynd av nya arter behövs. Det är extremt viktigt att FN:s konvention om barlastvatten[29], där rening krävs innan utsläpp, så snart som möjligt tas i bruk.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Arbetet med att skydda havsmiljöer går för långsamt. Såväl havsplanering som kommunal kustplanering måste visa stor hänsyn till miljövärden, för detta krävs ökad kunskap om marina ekosystemtjänster. Utfyllda områden innebär en irreversibel förlust av grunda produktiva havsmiljöer.

Friluftsliv

Tillgång till kusten är en rekreativ ekosystemtjänst. En översyn av de utvidgade strandskyddsområdena, mellan 100-300 meter, pågår[30]. Länsstyrelsen ska fatta beslut och föreslår en utvidgning till 300 meter i områden med grunda havsmiljöer. Arbetet sker i samarbete med kommunerna.

Referenser

[1] http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i-miljon/kust-och-hav/hanobukten/Pages/default.aspx

Pil uppåt smiley saknas Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne

Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Preciseringar av Hav i balans samt levande kust och skärgård

Indikatorer som följer upp målet