Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.
Mycket bra miljöarbete pågår i Skåne. Det finns ett stort engagemang hos offentliga verksamheter, näringsliv och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.
Miljöbelastningen är stor då länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt och stort exploateringstryck. Skåne är ett transitlän för transporter och intransporten av luftföroreningar från sjöfart och andra länder är betydande. Skåne har också ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.
Den biologiska mångfalden är hotad eftersom livsmiljöer försvinner, kvaliteterna försämras och arter får det svårare att överleva. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och fler främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi är beroende av, vilket får konsekvenser för hälsa, livskvalitet och ekonomi. Det krävs ett nytt arbetssätt med fokus på hela landskapet och de strukturer som binder samman olika livsmiljöer för den biologiska mångfalden. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta ansvar.
Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten, vilket kan förklaras med stor andel jordbruksmark och näringstillförsel från reningsverk, enskilda avlopp och industrier.
Användningen av kemikalier i samhället är omfattande och kunskapsluckorna är stora. Åtgärder såsom internationella överenskommelser, lokala och regionala beslut om inköp av ekologisk mat, informationsinsatser om miljögifter i varor är steg i rätt riktning. Men med en ständigt ökande konsumtion ökar användningen av kemikalier och därmed belastningen på miljö och hälsa.
För att öka förutsättningarna för att nå miljömålen har Länsstyrelsen beslutat om ett åtgärdsprogram som ska ge vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och utvecklingsinsatser hos skånska aktörer, och stimulera en ökad samverkan mellan länets aktörer i det regionala miljöarbetet. Läs mer om Skånska åtgärder för miljömålen.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Skånes havsmiljöer har länge påverkats av exploatering samt för höga fiskeuttag och näringsämnesbelastning. Brister i övervakning av och kunskap om marina ekosystem försvårar uppföljning av miljötillståndet och riktade åtgärder för havsmiljön. Mer kunskap och internationella överenskommelser krävs.
Resultat
Problemen i inre Hanöbukten1, med små fångster och förändringar i miljön, finns kvar. Liknande rapporter kommer även från sydkusten där torskfångsterna minskat och fisken dragit sig längre ut från land. Det är bekymmersamt att problemen inte fångas upp och signaleras i existerande miljöövervakning och recipientkontroll2. En hemställan skickades till regeringen under sommaren med vädjan om nationell insats för utredning och förslag om åtgärder för Hanöbukten.
Ett marint reservat har tillkommit under året, Grollegrund3 norr om Helsingborg, men arbetet med skydd av marina miljöer går för långsamt. Genom inventeringar ökar kunskapen om kustmiljöerna långsamt men det finns fortfarande luckor i överblicken av Skånes marina miljöer.
Övergödningen kvarstår som ett av de största problemen då näringsämnestillförseln inte har minskat tillräckligt. Flera marina arter är hotade, av fiske, habitatförstöring eller miljöförstörande ämnen. Några arter har positiva trender, till exempel sälarterna, medan andra ligger sämre till, till exempel ejder och ål. Främmande arter hotar ekosystemen och deras påverkan är svår att fastställa.
Det saknas överblick av kulturmiljövärden knutna till kust och hav. Även när det gäller biologiska och rekreativa ekosystemtjänster saknas kunskap för att besluta om effektiva åtgärder. Å andra sidan finns det områden med tillräcklig kunskap men där nationella och internationella styrmedel och överenskommelser saknas eller inte är tillräckligt effektiva. Inte minst gäller detta övergödningen, fisket och problemet med främmande arter.
På den positiva sidan syns den ökande kunskapen, en minskande trend av oljeutsläpp i svenska vatten sedan mitten på 1990-talet4, ökningar hos vissa marina arter tillsammans med god återhämtningsförmåga hos torsken i Östersjön5.
God ekologisk status
I dagsläget har ingen av de skånska kustvattenförekomsterna god ekologisk status6.
Ekosystemtjänster
Fiskproduktionen är en viktig ekosystemtjänst. Öresund är det skånska havsområde som mår bäst och vars fiskeresurser idag har högst samhällsekonomiskt värde. Den enkla förklaringen är 80 års trålförbud.
Hotade arter och livsmiljöer
För några arter är situationen kritisk, till exempel klassas ålen7 som akut hotad på artdatabankens rödlista medan andra visar uppåtgående trender. Även viktiga livsmiljöer hotas. Många grunda havsmiljöer med viktiga lek- och uppväxtområden för fisk och andra djur saknar i dagsläget skydd mot exploatering.
Främmande arter
Kunskap om och strategier för främmande arter saknas.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Skyddandet av områden med avseende såväl på natur- som kulturmiljövärden går för långsamt. Skeppsvrak är ett undantag då de har ett visst skydd genom kulturminneslagen8 eller då de är privat egendom.
Friluftsliv
Under 2010 uppfördes i Skåne utanför tätorterna fyra byggnader inom 100 m från havet9. Antalet är bland det lägsta under den senaste 10-årsperioden, men ingen tydlig trend finns inom denna tidsperiod.
Analys och bedömning
De senaste åren har en rad negativa observationer gjorts i inre Hanöbukten10, till exempel skador och dålig kondition på fisk, färre små kräftdjur, ökad mängd alger, mörkare och illaluktande vatten. Orsakerna har inte kunnat klarläggas och det visar hur komplexa och svårövervakade marina ekosystem är. Det finns behov av utökad miljöövervakning, bättre nyttjande av fångsstatistik och observationer samt analys av varför förändringar inte fångas upp.
Bland många faktorer är övergödning och överfiske historiskt två av de största orsakerna till dagens miljötillstånd i havet. De svårförklarade regionala problemen gör trenden oklar. Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning.
God ekologisk och kemisk status
Den ekologiska statusen bedöms som måttlig främst på grund av höga näringsämneshalter11. Nationella och internationella insatser krävs.
Ekosystemtjänster
Efter 80 års erfarenhet i Öresund är det tydligt att trålförbud är en investering för en rikare havsmiljö och ett mer hållbart och inkomstbringande fiske. Fler trålfria områden är en önskvärd åtgärd för att bidra till uppfyllandet av miljökvalitetsmålet. Utfyllnad av grunda havsmiljöer har pågått länge och nya utfyllnader planeras. Viktiga havsbiotoper, som till exempel ålgräsängar och tångskogar, är inte kartlagda och övervakade samt saknar skydd mot exploatering.
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Vissa Östersjöarter är beroende av saltvatteninströmning. Dessa arter är extra sårbara för exploatering. Det finns indikationer om att flera arters tillbakagång i södra Östersjön är kopplad till tiaminbrist12, men sambanden är inte helt klarlagda. Den akut hotade ålen13 kräver likt många andra hotade arter internationella insatser. Glädjande är att sälstammarna återhämtar sig i södra Östersjön14.
Främmande arter och genotyper
I skånska vatten finns den invasiva arten amerikansk kammanet15, en effektiv djurplanktonätare som misstänks kunna påverka balansen i näringskedjan. Andra exempel på främmande arter är svartmunnad smörbult16, kinesisk ullhandskrabba17 och sargassosnärja18. Bättre övervakning och strategier vid fynd av nya arter behövs. FN:s konvention om barlastvatten19, där rening krävs innan utsläpp, har ännu inte tagits i bruk.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Arbetet med att skydda värdefulla havsområden går för långsamt. Havsplaneringen måste bli ett verktyg där man tar stor hänsyn till de marina värdena. Ekonomiska och ekologiska värderingar av marina ekosystemtjänster saknas. Utfyllda områden innebär i praktiken en irreversibel förlust av grunda produktiva havsmiljöer.
Friluftsliv
Tillgång till kusten är en rekreativ ekosystemtjänst. En översyn av de utvidgade strandskyddsområdena, mellan 100-300 meter, pågår20. Länsstyrelsen ska fatta beslut om hur gränserna ska dras i kommunerna och föreslår en utvidgning till 300 meter i områden med grunda havsmiljöer. Arbetet sker i samarbete med kommunerna.
Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne
Indikatorer som följer upp målet