Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Skåne läns miljömål?

Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.

Mycket bra miljöarbete pågår i Skåne. Det finns ett stort engagemang hos offentliga verksamheter, näringsliv och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.

Miljöbelastningen är stor då länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt, stort exploateringstryck, omfattande vägburna transporter och stor arbetspendling. Skåne har också ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

Den biologiska mångfalden är hotad eftersom livsmiljöer försvinner, kvaliteterna försämras och arter får det svårare att överleva. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och fler främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi är beroende av, vilket får konsekvenser för hälsa, livskvalitet och ekonomi. Det krävs ett nytt arbetssätt med fokus på hela landskapet och de strukturer som binder samman olika livsmiljöer för den biologiska mångfalden. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta ansvar.

Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten, vilket kan förklaras med stor andel jordbruksmark och näringstillförsel från reningsverk, enskilda avlopp och industrier.

Användningen av kemikalier i samhället är omfattande och kunskapsluckorna är stora. Åtgärder såsom internationella överenskommelser, lokala och regionala beslut om inköp av ekologisk mat, informationsinsatser om miljögifter i varor är steg i rätt riktning. Men med en ständigt ökande konsumtion ökar användningen av kemikalier och därmed belastningen på miljö och hälsa.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Klimatförändringarna är ett globalt miljöproblem med en stor variation av lokala och regionala konsekvenser. Att övervaka konsekvenserna är komplicerat eftersom konsekvenserna sällan märks mest där utsläppskällorna finns. På samma vis blir det svårt att bedöma hur länets insatser bidrar till att uppnå miljömålets preciseringar, det vill säga tvågradersmålet respektive målet om högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter i atmosfären. Istället beskrivs här vilka åtgärder som genomförts inom några viktiga områden.

Biogas

Ett av dessa områden är biogasutveckling. De skånska förutsättningarna för biogasproduktion är goda, intresset är stort och det finns en bred samsyn i länet. Det skånska målet för biogasproduktion är satt till 3 TWh vilket ska uppnås till år 2020. I dagsläget är länets totala biogasproduktion cirka 0,3 TWh. Skånes färdplan för biogas[1] som samlar länets biogasaktörer kommer inom kort att revideras, med skarpare åtgärder.

Effektivare energianvändning

Ett annat viktigt område är effektivare energianvändning. De flesta av länets kommuner arbetar systematiskt med energieffektiviseringsåtgärder i sina egna verksamheter. Av länets 33 kommuner har 28 ansökt om det statliga stödet till energieffektivisering i kommuner och landsting[2].

Projektet PROEFF[3] innebär kompetenshöjning av skånska miljöinspektörer samt energi- och klimatrådgivare så att de i sin tur ska kunna förmå företagen på sin ort att energieffektivisera, med miljöbalken som grund. Projektet drivs av Länsstyrelsen Skåne i samarbete med Energikontoret Skåne. Resultaten är goda och under 2014 startar PROEFF:s tredje fas.

Länets totala energianvändning har legat på ungefär samma nivå de senaste 15 åren. Många prognoser pekar på en ökad energianvändning framöver. Med största sannolikhet överskuggas insatser för energihushållning av ekonomiska effekter. Energianvändning kan även ställas i relation till vår produktion. Måttet energieffektivitet visar hur mycket energi som används per enhet bruttoregionalprodukt. När inflationsutvecklingen räknas bort har Skånes energiintensitet minskat med 26 procent sedan år 1990.

Förnybar el

Ökad produktion av förnybar energi är viktigt för länets klimatpåverkan. Skånes anläggningar för förnybar elproduktion har en installerad total effekt av nära 1 000 MW, vilket motsvarar sju procent av Sveriges certifierade produktion av förnybar el. Vindkraftsutbyggnaden i Skåne fortsätter att öka och Skåne är det län som producerar mest vindkraftsel efter Västra Götaland, 465 megawatt (MW) mot 646 MW installerad effekt[4]. Även en ökad användning av biobränsle i kraftvärmeverk är viktigt och flera kommuner i länet planerar för nya biobränslepannor.

Transporter

Utsläppen från transporter har knappt förändrats sedan år 1990, och utsläppen från både tunga och lätta lastbilar ökar. Den totala vägtrafiken i Skåne förväntas öka på grund av bland annat befolkningsökning och ökad transittrafik. Det finns en stor potential att minska utsläppen genom till exempel medveten fysisk planering. De skånska kommunerna har börjat arbeta med sin fysiska planering för att minska utsläppen från transporter, och samarbetar i vissa fall mellan kommungränserna. Några skånska kommuner har tagit initiativ för att minska den tunga trafiken genom att samordna varutransporter till kommunala verksamheter.

Analys

Människans utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka och framförallt är det vår användning av fossila bränslen som är problematisk. Det är främst länder med hög ekonomisk tillväxt som ökar sina utsläpp, även om flera länder samtidigt även satsar på förnybar energi.

För att nå målet krävs kraftfulla internationella åtaganden och förverkligandet av dessa. Ambitionsnivån behöver öka i ett nytt internationellt klimatavtal. Sverige är ett litet land men vi kan göra en viktig insats genom att driva på den internationella utvecklingen och visa på lösningar.

Sedan år 1990 har Skånes totala utsläpp av växthusgaser minskat med cirka en femtedel. En orsak är att privathushållen i stor utsträckning ersatt sina oljepannor med biobränslepannor eller värmepumpar. Andra orsaker är nedläggning av försvarsmaktens anläggningar och jordbrukets minskade djurhållning.

Förutsättningarna för ett fortsatt aktivt klimatarbete i Skåne är goda. Det finns framstående miljöteknikföretag och flera kommuner i länet bedriver ett aktivt klimat- och energiarbete. Till exempel utgör skånska kommuner en femtedel av medlemmarna i föreningen Sveriges klimatkommuner[5].

Under 2010-2013 har Skåne haft regeringens uppdrag att vara Pilotlän för grön utveckling. Under pilotlänsperioden har Skåne analyserat och kommenterat ett dussin förslag till nya eller förändrade styrmedel inom klimat- och energiområdet, och däri ofta påpekat att styrmedlen är otillräckliga för att Skåne ska kunna bidra till att Sverige förverkligar de nationella klimatmålen. Den identifierade bristen i de nationella styrmedlen för minskad klimatpåverkan och energiomställning är att grundförutsättningarna särskilt för start och drift av förnybar energiproduktion är olönsamma, oförutsägbara, eller bådadera. Detsamma gäller identifierade åtgärder för energieffektivisering, som förblir potentialer eftersom det rådande energipriset är ett otillräckligt styrmedel. I förhållande till de nationella styrmedlen är de statliga stöd som finns, till exempel stöd till jordbrukare för biogasproduktion och stöd till installation av solceller, ologiska och minst sagt suboptimala. Utmaningen är det underskott på genomförande som råder inom klimat- och energiområdet.

Skånes regionala klimat- och energistrategi har uppdaterats under 2013[6].

Referenser

Pil uppåt smiley saknas Begränsad klimatpåverkan i Skåne

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.

Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Preciseringar av Begränsad klimatpåverkan

Regionala mål för Skåne

Utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de växthusgaser som ingår i EU:s klimatbeslut. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.

Effektivare energianvändning. Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren 2001-2005. Målet avser slutlig energianvändning.

Förnybar el. Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 terawattimmar högre än år 2002.

Biogas. Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år 2020.

Transporter. Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007.

Indikatorer som följer upp målet