Endast miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning är redan uppnått i länet enligt de data som finns tillgängliga. De övriga 11 miljökvalitetsmålen som har bedömts för Stockholms län bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö ska endast bedömas på nationell nivå.
Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.
För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs generellt fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu fem miljökvalitetsmål prioriterade i åtgärdsarbetet; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.
Länets befolkning växer snabbt, vilket är en utmaning på många sätt, till exempel leder det till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark. Exempel på åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen är hållbar samhällsplanering och ett hållbart nyttjande av våra resurser, rådgivning för ökad miljöhänsyn och utökad tillsyn.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Grundvatten av god kvalitet
En positiv utveckling har skett för skydd av grundvattenresurser, minskat uttag av naturgrus och påverkan på grundvattennivåer. Tillståndet är svårbedömt, bland annat på grund av bristande kunskaper om grundvattnets kvalitet. Men ytterligare insatser krävs för att åtgärda de kända problemen och undvika framtida risker.
Resultat
Allt fler bostadsområden ansluts till de större vattenledningsnäten vilket kan medföra att skyddet för och skötseln av viktiga grundvattentäkter minskar. Flera kommuner arbetar dock aktivt med att få till stånd vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt miljöbalken för sina vattentäkter. Även arbetet med vattenförsörjningsplaner har tagit fart.
Infrastruktursatsningar och ökad bebyggelse i kust- och tätortsområden innebär ett växande tryck på grundvattenresurserna, bland annat på grund av sjunkande grundvattennivåer och försämringar av kvaliteten. Saltvatteninträngning i enskilda dricksvattenbrunnar fortsätter att vara ett problem i kust- och skärgårdsområden. Tillförseln av kväve samt mikrobiell påverkan från enskilda avlopp kan också vara ett problem.
Ett antal vattentäkter har höga järn- och manganhalter, men flertalet har låga halter. Spår av bekämpningsmedel har påträffats i några viktiga vattentäkter. Kunskapen om vissa föroreningars förekomst är bristfällig, särskilt i icke-kommunala vattentäkter. Uttaget av naturgrus har minskat. Uttag pågår i några stora materialtäkter medan de mindre täkterna avslutas när täkttillståndet går ut.
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen är positiv, bland annat avseende skydd av grundvattenresurser, minskat uttag av naturgrus och påverkan på grundvattennivåer. Ändå är bedömningen mer negativ än förra året, vilket beror på att åtgärdstakten har minskat i länet. Fler vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner samt förbättrad övervakning med fler analyser behövs. Naturgrusuttaget behöver också minska ytterligare. Det regionala perspektivet behöver stärkas i den kommunala översiktsplaneringen bland annat angående planering av skydd för reservvatten för länet.
Saltvatteninträngning, radon, bekämpningsmedel, vägsalt och bakteriell förorening är faktorer som påverkar kvaliteten på länets grundvatten negativt. Problemets omfattning är dock svårbedömt på grund av otillräckliga kunskapsunderlag. Mer precisa, lokalt inriktade åtgärdsprogram och mer detaljerade övervakningsprogram behövs. Verksamheters och föroreningskällors påverkan på grundvattenförekomster behöver analyseras djupare. Arbetet med att etablera nya och se över föråldrade vattenskyddsområden pågår, men behöver intensifieras.
Naturgrusanvändningen har minskat de senaste åren och naturgrus används i allt större utsträckning enbart till kvalificerade ändamål. Naturgrusuttaget behöver dock minska ytterligare.