 |
1. Begränsad klimatpåverkan
Gotland har stora växthusgasutsläpp främst beroende på cement- och stenindustrin samt transporter. Kostnaderna för energi är en starkt drivande faktor för energieffektivisering. |
 |
2. Frisk luft
Det finns hälsovådliga ämnen i luften på Gotland, främst inom hårt trafikerade områden.
Vid slitage av vägar, däck och bromsar bildas små partiklar som är skadliga att andas in. Allt fler kör dieselbilar som ger högre utsläpp av kväveoxider än bensinbila |
|
3. Bara naturlig försurning
Gotland har höga natur- och kulturmiljövärden – kalkhällmarker liksom byggnader, kyrkor och ornament är viktiga att värna. Sedan 1990-talet har utsläppsmängderna av försurande ämnen i länet successivt minskat och vittringshastigheten avtagit. Tyvärr ser vi en ökning av kväveutsläppen från personbilstrafiken på Gotland. |
|
4. Giftfri miljö
På Gotland pågår fortlöpande arbete med tillsyn och information om kemikalier. Sanering av förorenad mark går framåt. För att förändra dagens kemikaliesamhälle krävs också internationella beslut och åtgärder. Det tar tid att få till stånd de förändringar som krävs och genomföra dessa. |
|
5. Skyddande ozonskikt
Det är viktigt att bättre ta omhand avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen. De riktigt stora mängderna återfinns i gamla kylmöbler från hushåll och handel, i byggnadsmaterial och fjärrvärme- och industrirör. |
|
6. Säker strålmiljö
Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning fortsätter att öka. Informationskampanjer om goda solvanor genomförs sommartid. Elektromagnetisk strålning och radon beaktas i översiktsplanen för Gotlands kommun. Det regionala kunskapsunderlaget är i viss mån bristfälligt. |
|
7. Ingen övergödning
Övergödningen är ett av de största miljöproblemen på och i kring Gotland, vilket kan förklaras med stor andel jordbruksmark och många avlopp men även en utbredd fysisk påverkan på våra vatten. Mer kraftfulla åtgärder behöver genomföras regionalt och nationellt och även internationellt. |
|
8. Levande sjöar och vattendrag
Vattendragen omdanades i samband med utdikningsepoken av våtmarker under framför allt 1900-talet och länet har idag få vattendrag utan påverkan. En ökad medvetenhet om de biologiska värdena och ökad miljöhänsyn är nödvändig för att nå målet. |
|
9. Grundvatten av god kvalitet
Grundvatten på Gotland har en hög sårbarhet jämfört med övriga landet. Grundvattenfrågor har fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren, men enligt de undersökningar av grundvattnet som görs kan man dock inte se någon tydlig förändring i positiv riktning. |
|
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika parametrar påverkar miljömålet. Den samlade bedömningen är dock att miljömålet inte nås med idag beslutade styrmedel och åtgärder före 2020. Målet kräver stora insatser på både nationell och internationell nivå för att arbetet ska gå i rätt riktning. |
 |
11. Myllrande våtmarker
Stora delar av Gotlands våtmarker har påverkats genom dikning och uppodling. Takten på nyanläggning och restaurering har varit för låg för att nå tidigare uppsatta mål. Skogsbilvägar anläggs inte. Myrskyddsplanen är inte helt genomförd och kunskapen om utvecklingen i befintliga våtmarker behöver förbättras. |
|
12. Levande skogar
Oidentifierade nyckelbiotoper avverkas och miljöhänsynen i skogsbruket måste förbättras. Ytterligare bevarandeinsatser kommer att krävas, kalkbarrskog med lång skoglig kontinuitet är särskilt angelägna att satsa på i Gotlands län. Det finns också ett generellt behov av ökad skydd för äldre skogar på produktiv mark. |
|
13. Ett rikt odlingslandskap
Arealen betesmark och slåtteräng som sköts på Gotland har påverkats negativt av senare års ändringar av regler i EU-stöden. Trenden med färre och större enheter för att få lönsamhet i jordbruken är en annan faktor som tydligt inverkar på vilka marker som brukas. Skötseln av slåtterängar minskar. |
|
15. God bebyggd miljö
Den glesa bebyggelsen och spridda boendet på Gotlands landsbygd är ett strukturellt problem och en viktig orsak till att målet inte kommer att nås till 2020. Dock går utvecklingen inom många områden i en positiv riktning. |
|
16. Ett rikt växt- och djurliv
Ett allt storskaligare brukande gör att många arters livsmiljö krymper. I synnerhet är det många arter som försvinner när kontinuitetsskogar avverkas. I odlingslandskapet försvinner småbiotoper och arter när deras livsmiljöer växer igen. Exploatering såsom kalkbrytning hotar flera unika miljöer. |