 |
Blekinge län
Blekinge ligger i en region med kraftig försurning. Försurningen drabbar skogsmark, sjöar, vattendrag och grundvatten, samt ger korrosionsskador på exempelvis hällristningar. Försurningen orsakas främst av atmosfäriskt nedfall av svavel- och kväveföreningar.
|
 |
Dalarnas län
Utvecklingen i miljön är positiv och miljökvalitetsmålet är nära att nås. Dalarna är inte lika drabbat av försurande nedfall som sydvästra Sverige och nedfallet avtar. Flera tidigare försurade vatten har återhämtat sig och kalkningen minskar. Uttag av skogsbränsle ökar markförsurningen.
|
|
Gävleborgs län
Återhämtningen i länets försurade marker och vatten går mycket långsamt trots ett minskat nedfall av försurande ämnen. Orsakerna är främst markens svaga återhämtningsförmåga och det moderna skogsbruket som medför bortförsel av näringsämnen. Den kalkning som bedrivs är underdimensionerad.
|
|
Hallands län
Försurningssituationen i länet visar i vissa avseenden en positiv trend med minskande nedfall och ökande pH-värden i ytvatten. Länet har ändå den största andelen försurade sjöar i landet. Genom ökat uttag av skogsbiomassa ökar markförsurningen. Detta måste åtgärdas genom återföring av aska.
|
|
Jämtlands län
Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning kommer ej att nås i Jämtlands län till år 2020. Nederbörden har fortfarande en försurande effekt och någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön går inte att utläsa.
|
|
Jönköpings län
Försurning är fortfarande ett stort miljöproblem i länet, särskilt i länets västra delar, och det blir svårt att nå målet till år 2020. Det tar lång tid för naturen att återhämta sig och det krävs att kalkning av sjöar och vattendrag fortsätter för att inte negativa effekter på biologin ska uppstå.
|
|
Kalmar län
För att nå miljökvalitetsmålet krävs flera internationella överenskommelser samtidigt som åtgärder om minskade utsläpp krävs.
|
|
Kronobergs län
Kronobergs län är ett av de mest försurningsdrabbade områdena i landet. Detta beror på ett tidigare stort nedfall av kväve och svavel, samt markförhållanden med begränsad förmåga att neutralisera surt nedfall. I takt med minskat nedfall har skogsbrukets relativa bidrag till försurningen ökat.
|
|
Norrbottens län
Med planerade men ej beslutade styrmedel förväntas målet vara nära att kunna nås. För surt nedfall finns tillräckliga beslutade styrmedel. Däremot saknas riktlinjer för markanvändning av sulfidjordsområden samt metoder för uppföljning av skogsbrukets markanvändning.
|
|
Skåne län
Sjöar, vattendrag, skogsmark samt växter och djur skadas av den försurning som drabbar landskapet. Svavel- och kväveutsläpp samt skogsavverkning är drivkrafter i försurningsprocessen. Utsläppen av försurande ämnen har minskat men drabbade ekosystem uppvisar ännu starka, negativa effekter.
|
|
Södermanlands län
Mark och vatten i Södermanland är inte särskilt påverkat av försurning. Nedfallet av svavel har minskat kraftigt under de senaste 20 åren. För kvävenedfallet går det inte att se någon tydlig trend. Kvävenedfallet måste minskas och skogsbrukets försurningspåverkan får inte öka. Utvecklingen i miljön är positiv.
|
 |
Uppsala län
Uppsala län har mindre problem med försurning i förhållande till landet i övrigt. En stor del av länet är täckt av kalkrika jordarter, vilket ger marken, sjöar och vattendrag ett naturligt skydd mot försurning. Mer än 80 procent av länets skogsmark har låg eller måttlig surhetsgrad.
|
|
Västerbottens län
Trots att det skett en avsevärd förbättring utgör försurningen alltjämt ett av de största hoten mot länets naturmiljöer. Inom länets östra del finns område där upp mot hälften av vattnen fortfarande är så påverkade att det medför betydande problem för fisk och andra vattenlevande djur.
|
|
Västra Götalands län
Svaga tecken på återhämtning syns även om de försurande effekterna av nedfall och skogsbruk fortfarande överskrider gränsen för vad länets mark och vatten tål. Det behövs ett ökat fokus på ekosystemanpassning och askåterföring i skogsbruket.
|
|
Örebro län
Tillståndet i länets vattenmiljöer förbättras främst på grund av minskat svavelnedfall. Länets utsläpp av försurande ämnen har ökat de senaste åren och i delar av länet har skogsbruket betydande försurningspåverkan. Det är viktigt att styrmedel skapas för att minska skogsbrukets försurande påverkan.
|
|
Östergötlands län
Målet är nära att nås med de idag planerade styrmedel som beslutas före 2020. Utvecklingen i miljön är positiv. Utsläppen av försurande ämnen har minskat och skärpt lagstiftning bidrar till en positiv trend. För att nå målet måste konsekvenserna av uttaget av biomassa analyseras och hanteras.
|