Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Uppföljning 2014

 Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är positiv.

Belastningen av övergödande ämnen minskar och i vissa områden minskar övergödningssymptomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat, men återhämtningstiden i naturen är lång. För att närma oss målet behöver utsläppen minska ytterligare, dels i länderna runt våra havsområden, dels från internationell sjöfart.

Både Östersjön och Västerhavet är övergödda

Nästan hela Östersjön klassas idag som övergödd, med undantag för delar av Bottenviken och vissa kustområden utefter Bottenhavet. Det framgår av Helsingforskommissionens, HELCOM:s, utvärdering under 2013. Därmed har situationen inte förändrats nämnvärt sedan HELCOM:s förra utvärdering för drygt fem år sedan.

Även Kattegatt och kustnära områden i Skagerrak har övergödningsproblem.

Inga tecken på ökad syrehalt i Östersjön

Syresituationen i Östersjön är fortsatt allvarlig, och döda bottnar förekommer fortfarande. Resultat från hösten 2013 visar att omkring 30 procent av bottnarna är drabbade av akut syrebrist. Omkring 15 procent av bottnarna är helt syrefria och döda. De syrefria ytorna på havsbotten har, jämfört med 2012, ökat både utanför Gotland och Bornholm. Dessutom förekommer nu även syrebrist i Finska viken.

Utsläppen minskar, ändå kvarstår problemen

Utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön har minskat med 15–20 procent sedan mitten av 1990-talet. Även utsläppen av luftföroreningar som bidrar till övergödningen visar nedåtgående trender. Övergödningssituationen i våra hav förändras dock mycket långsamt. Det beror delvis på tröghet i naturliga system, delvis på att belastningen av näringsämnen fortfarande ligger över vad som är ekologiskt hållbart.

Förslag att minska hushållens utsläpp

Enskilda avlopp är en de viktigaste mänskliga utsläppskällorna av övergödande ämnen till vatten. Ungefär 350 000 svenska fastigheter har enskilda avlopp som inte är godkända och runt 130 000 avlopp är olagliga. För att komma till rätta med de sämsta enskilda avloppen har Havs- och vattenmyndigheten under 2013 gett förslag till regeringen på hur tillsynen kan effektiviseras, och möjliga ekonomiska styrmedel för att öka fastighetsägarnas drivkraft att åtgärda sina avloppsanläggningar.

Ökat internationellt fokus på utsläpp via luft

Omkring en miljon ton kväve når Östersjön varje år. En femtedel kommer från luftföroreningar. EU-kommissionens förslag under 2013 till ny strategi och reviderat takdirektiv för luftföroreningar kan därför ha stor betydelse för framtiden.

Länderna i Östersjöregionen har under 2013 reviderat sina åtaganden att minska de nationella utsläppen. De nya åtagandena baseras på ländernas påverkan på Östersjön både via luft och vatten, istället för att som tidigare enbart på vattenburna utsläpp.

Många åtgärder och hårt arbete återstår

Förslagen för att komma till rätta med enskilda avlopp, EU-kommissionens förslag till nytt takdirektiv och nya åtaganden inom HELCOM är några exempel på ett stort engagemang för övergödningsproblematiken på många nivåer i samhället. Det krävs fortsatta åtgärder för att lösa problemet på hemmaplan, och ökat internationellt samarbete för att minska belastningen från utsläpp i andra länder som Sverige inte har direkt kontroll över.

Följs upp inom fyra områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom fyra områden:
Påverkan på havet, Påverkan på landmiljön, Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten, samt Tillstånd i havet.