"Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning."
– Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.
Strålning har alltid funnits
I människans miljö har det alltid funnits strålning. Strålningen kommer från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken och vår egen kropp. Vi har utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Strålningen kan vara till nytta, men också orsaka skada.
Kärnkraftverk släpper ut små mängder radioaktiva ämnen till omgivningen. Med hjälp av olika tekniska lösningar minimeras dessa så de inte medför risker för människors hälsa eller för miljön. Det använda kärnbränslet är starkt radioaktivt och farligt under en mycket lång tid. En utmaning är därför att bygga ett säkert slutförvar i berggrunden för kärnbränsleavfallet.
UV-strålning kan orsaka hudcancer
Hur mycket ultraviolett strålning (UV) var och en utsätts för styrs i hög grad av vår livsstil och våra solvanor. Ökad exponering för UV‑strålning från solen och solarier bedöms orsaka flertalet fall av hudcancer. Både den totala UV‑dosen och allvarliga brännskador i unga år anses ha betydelse.
Ännu är kunskapen om effekterna av strålning från elektromagnetiska fält runt till exempel mobiltelefoner och högspänningsledningar varken fullständig eller entydig. Det krävs ytterligare forskning för att få veta hur det ligger till. I vissa studier har man sett biologiska effekter, men man har inte kunnat se om de är skadliga för hälsan. Strålsäkerhetsmyndigheten bevakar forskningen inom området.