Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ.
De åtgärder som befintliga styrmedel lett till är otillräckliga och arbetet med att värna ekosystemen och hejda förlusten av biologisk mångfald går för långsamt för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Inga nya styrmedel eller ökade resurser har tillkommit under året. Utvecklingen i miljön bedöms som negativ eftersom miljötillståndet är dåligt och i många fall försämras.
Negativ bild för målet i hela landet
Inget av länen bedömer att miljökvalitetsmålet är möjligt att nå. Arton län anger att utvecklingen i miljön är negativ, två ser ingen tydlig riktning och ett län har inte kunnat ange utvecklingsriktning med hänvisning till att tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas. Nya uppgifter om bevarandestatus kommer dock att finnas 2013 för de arter och naturtyper som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv, något som väsentligen kommer att underlätta både den nationella och regionala bedömningen av de senaste årens miljöarbete.
Skyddet av värdefulla miljöer går framåt
Under 2012 har totalt 14 951 hektar natur säkrats för nya naturreservat och genom naturvårdsavtal. Enligt Naturvårdsverkets redovisning av Sveriges arbete inom den internationella Konventionen om biologisk mångfald har Sverige skyddat 7,5 procent av skogsmarken, 46 procent av de öppna fjällen, 20 procent av våtmarkerna och 3 procent av odlingsmarken. Det utgör totalt 12–13 procent av landmiljön.
Vissa positiva insatser för arter och ekosystem
Fyra nya åtgärdsprogram för hotade arter har fastställts. Vid årets utgång fanns totalt 121 gällande åtgärdsprogram, men det finns dock inte medel för att genomföra alla insatser som pekas ut i åtgärdsprogrammen. Havs- och vattenmyndigheten har arbetat vidare med att införa EU:s havsmiljödirektiv med målet att svenska havsområden ska ha nått god miljöstatus senast 2020. Naturvårdsverket har sammanställt viktiga ekosystem och de tjänster de bidrar med som ett första steg i att värdera ekosystemtjänster samhällsekonomiskt. En utredning om grön infrastruktur har tagit fram en analys av landskapet och pekat på att befintliga styrmedel kan användas, men att de begränsas av knappa ekonomiska resurser.
Värdet av tätortsnära natur har lyfts fram
Arbetet med tätortsnära natur har stärkts under 2012 då det ingår som ett av de nya målen för regeringens friluftslivspolitik. De tätortnära naturområdena har även värderats högt i Boverket redovisning av ett regeringsuppdrag om samhällsplanering för fysisk aktivitet.
Många utmaningar finns kvar
För att stärka miljökvalitetsmålet behöver arbete ske inom följande områden:
- Arbetet för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan behöver även ta hänsyn till övriga miljökvalitetsmål när scenarier tas fram och hitta synergier med dessa i åtgärder för att minska klimatpåverkan.
- Planering av insatser för en grön infrastruktur behöver även inkludera klimatförändring och klimatanpassning för naturmiljöer och ekosystem som riskerar att påverkas av klimatförändringar.
Avgörande för ekosystemen
En biologisk mångfald är avgörande för att ekosystem ska fungera och kunna leverera viktiga ekosystemtjänster. Det är även en förutsättning för att ekosystemen ska kunna anpassa sig till klimatförändringar och andra ändrade förhållanden. Hälften av arterna och tre fjärdedelar av naturtyperna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv utvecklas dock negativt och riskerar att försvinna från Sverige på sikt. Flera nya arter togs upp på den svenska rödlistan över hotade arter år 2010.
Ekosystem och naturresurser måste nyttjas hållbart
Mark och vatten nyttjas intensivt och situationen riskerar att förvärras då efterfrågan på resurser som livsmedel, fibrer, energi och vatten förväntas öka. Ensidig fokusering på vissa ekosystemtjänster, som produktion av vissa varor som har en marknad, kan leda till överutnyttjande och negativa konsekvenser för andra funktioner och processer. Det äventyrar ekosystemens stabilitet. Ett allt mer fragmenterat landskap försämrar också villkoren för många arter.
Arbetet går för långsamt och hänsynen måste öka
Mycket görs för att värna ekosystem och hejda förlusten av biologisk mångfald. Generellt går dock arbetet för långsamt. För att vända den negativa trenden måste befintliga styrmedel tillämpas fullt ut av alla aktörer och större hänsyn tas när olika naturresurser nyttjas. Planeringen av hur hela landskapet används och arbetet med att på olika sätt skydda värdefulla områden behöver också utvecklas. Nya insatser behövs för att övervaka och bekämpa främmande arter som påverkar den biologiska mångfalden negativt, liksom för att bevara den genetiska variationen hos vilda växter, djur och svampar. Insatser kan också behövas för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar.
Viktigt att påverka på internationell nivå
Sverige ska bidra till att nå målen i EU:s strategi för biologisk mångfald och de globala målen i Konventionen om biologisk mångfald. I arbetet ingår även att förhindra att påverkan utanför Sveriges gränser har negativ påverkan på vår biologiska mångfald. Det är också viktigt att påverka EU:s fiske- och jordbrukspolitik och olika stödformer som till exempel landsbygdsprogrammet, fiskefonden och regionala utvecklingsfonden och hur de tillämpas i Sverige. Det kan stödja arbetet med att få till en grön infrastruktur, där olika naturtyper fördelar sig i landskapet på ett sätt som ökar möjligheten för biologisk mångfald och att ekosystem överlever på sikt.
Följs upp inom åtta områden
Miljökvalitetsmålet följs upp inom åtta så kallade preciseringar:
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Påverkan av klimatförändringar, Ekosystemtjänster och resiliens, Grön infrastruktur, Genetiskt modifierade organismer, Främmande arter och genotyper, Biologiskt kulturarv samt Tätortsnära natur.