Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Uppföljning 2014

 Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ.

Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och antalet främmande arter ökar. Politiska beslut och förslag till förändringar i lagstiftning motverkar målet och den negativa utvecklingen väntas fortsätta. Det behöver tas större hänsyn i jord- och skogsbruket och vid kommersiellt fiske och fler områden behöver skyddas. Styrmedel saknas eller tillämpas inte och det finns inte tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt.

Gynnsam bevarandestatus nås inte

EU:s art- och habitatdirektiv listar 164 arter och 89 naturtyper i Sverige som ska uppnå gynnsam bevarandestatus. Under 2013 har Sverige sammanställt och rapporterat till EU om det aktuella miljötillståndet för dessa. Gynnsam bevarandestatus för alla naturtyper uppnås inte någonstans. Flest antal naturtyper med gynnsam bevarandestatus finns i fjällen.

Ett tiotal arter har fått bättre bevarandestatus de senaste åren, bland annat gråsäl, knubbsäl och klockgroda. Samtidigt har tillståndet försämrats för sex arter, bland annat sik och växterna dvärglåsbräken, hällebräcka och sjönajas.

Fler än 4 000 naturreservat

Värdefulla naturområden har under 2013 skyddats främst genom byten med de ersättningsmarker som Sveaskog avsatte 2012. Dessutom har det ordinarie skyddsarbetet bedrivits med något större resurser än året innan. Idag finns drygt 4 000 naturreservat i landet.

En ny vägledning för långsiktig förvaltning av värdefulla områden har publicerats under året. Tio nya åtgärdsprogram för hotade arter har fastställts. Av planerade 214 åtgärdsprogram är idag 129 i drift och 41 genomförda och avslutade.

Större naturhänsyn krävs även i vardagslandskapet

För att nå gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter krävs större hänsyn i nyttjandet av mark och vatten utanför skyddade områden. Därför är det oroande att flera förslag om förändringar av styrmedel går i motsatt riktning. Här är två försämringar:
• Reglerna för miljöersättningar inom jordbruket ändras 2015. Risken är stor att ersättningar som är viktiga för att nå Ett rikt växt- och djurliv försvinner.
• Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd från Skogsstyrelsen tillåter kvävegödsling i gran- och tallskogar i östra Götaland samt gödsling med avloppsslam.

Mer hänsyn behövs även i tätortsnära natur

Trots skogsvårdslagens hänsynsregler avverkas tätortsnära skog ända in på bebyggelse. Mer än hälften av landets kommuner saknar mål för förvaltningen av tätortsnära skogar. Behovet av att skydda mer tätortsnära naturområden är stort i sex av tio kommuner.

Nationella myndigheter och majoriteten av kommunerna måste bli bättre på att tillvarata sociala värden i den tätortsnära naturen. Markägarens ansvar för dessa värden behöver tydliggöras.

Den lokala naturvårdssatsningen, LONA, har använts för att förbereda nya kommunala naturreservat och göra befintliga och nya naturreservat mer tillgängliga. Under 2013 bildades nio kommunala naturreservat.

Ekosystemtjänsternas värden görs mer kända

Myndigheters och forskares utredningsarbete har fortsatt för att göra ekosystemtjänsters betydelse mer kända Naturvårdsverket har under 2013 tagit fram ett förslag till handlingsplan för grön infrastruktur.

Förslaget syftar till bättre samverkan och att ansvariga aktörer i sin planering tar ansvar för att bevara ekosystemområden och andra områden viktiga för biologisk mångfald.

Påverkan av klimatförändringar

De största temperaturförändringarna kommer att ske vintertid på norra halvklotet. Växt- och djurlivet i fjällen och Östersjön anses vara mest utsatta för klimatförändringar. Glaciärer och palsmyrar har redan påverkats negativt av ett varmare klimat. Att minska annan negativ påverkan, i fjällen och i Östersjön, kan underlätta arters anpassning till ett förändrat klimat.

Följs upp inom åtta områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom åtta så kallade preciseringar:
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Påverkan av klimatförändringar, Ekosystemtjänster och resiliens, Grön infrastruktur, Genetiskt modifierade organismer, Främmande arter och genotyper, Biologiskt kulturarv samt Tätortsnära natur.