Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Många åtgärder görs för att förbättra och utveckla städer och andra boendemiljöer. Vissa regler och andra styrmedel som berör miljökvalitetsmålet har också skärpts under året. Boverket har tidigare bedömt att de områden inom målet som är särskilt svåra att nå gäller kulturvärden i den bebyggda miljön, trafikbuller, inomhusmiljö och avfall. I och med att stora problem fortfarande återstår bedöms målet inte möjligt att nå.
Viss negativ utveckling inom målet
Statistik som presenterats under året visar bland annat att energianvändningen för sektorn bostäder och service fortsätter att vara i princip konstant sedan tidigt 1980-tal. Den sektorn står för knappt 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Allt mer vägtrafik har bland annat lett till att transportsektorns energianvändning samtidigt har ökat kraftigt. Vägtrafiken är i hög grad baserad på fossila bränslen och ökad vägtrafik ger dessutom mer buller och luftföroreningar samt tar utrymme i städerna. Ett mått på god boendemiljö är hur nära människor har till livsmedelsaffär. Detta avstånd har ökat på senare år, särskilt för glesbygdsbefolkning. Negativt är också att hushållsavfallet ser ut att ha ökat och att en mindre andel går till materialåtervinning. I övrigt ligger resursutnyttjande av avfall kvar på en oförändrad nivå.
Svårt se tydlig trend i miljön
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljötillståndet. Ett problem är att det saknas statistik för att bedöma trenden inom flera områden. I den regionala bedömningen delar alla länsstyrelserna utom en Boverkets bedömning att målet inte kan nås i tid. Endast i Kronobergs läns bedöms målet vara nära att nås. Även merparten av länsstyrelserna bedömer att trenden för miljötillståndet är neutral.
Åtgärder i kommuner viktiga i arbetet
Boverkets miljömålsenkät från 2012 visar att många kommuner har förbättrat kvalitet och tillgänglighet i tätortsnära grönområden samt arbetar med att förebygga avfall. Relativt många kommuner har genomfört åtgärder för att främja hållbara transporter, medan färre än hälften har vidtagit skyddsåtgärder för att begränsa trafikbullret vid befintliga bostäder. Även arbetet i länen är viktigt och flera länsstyrelser tar fram regionala åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsmålen.
Fortfarande saknas planeringsunderlag
Att kommuner har aktuella underlag för sitt arbete med olika delar av miljökvalitetsmålet är avgörande. Enligt miljömålsenkäten hade endast omkring hälften av kommunerna som svarat tillgång till aktuella program och strategier som underlag för sin planering. Tillgången till program och strategier för transporter, handel respektive energi har ökat något, medan den har minskat något för grön- och vattenstruktur respektive kulturmiljö.
Nya styrmedel för energi under året
Under 2012 har Boverkets byggregler skärpts för energianvändningen i nya byggnader. Regler om energianvändning vid ändring av befintliga byggnader har också införts i byggreglerna. Under året har också reglerna om energideklaration stärkts så att det blivit lättare för husköpare och blivande hyresgäster att få information om bostadens energiprestanda. Inom avfallsområdet har Naturvårdsverket fastställt en nationell avfallsplan under året med mål och åtgärder för fokusområden där det behövs nya styrmedel. Hit hör bland annat avfall i bygg- och anläggningssektorn, hushållens avfall och behandling av avfall.
Dagens styrmedel behöver tillämpas mer
De befintliga regelverken behöver tillämpas bättre ur miljösynpunkt i samhällsplaneringen. Det gäller framför allt plan- och bygglagen (PBL). Om kommunal översiktsplanering utvecklas kan den bli ett viktigt verktyg i arbetet för flera delar inom miljökvalitetsmålet. Boverket har i samarbete med länsstyrelserna sjösatt projektet ÖP-resan för att utveckla metoder som gör att miljömålen integreras bättre i den fysiska planeringen hos både kommuner och länsstyrelser.
Miljöpåverkan från boende, byggande och planering
Hur vi bor och lever påverkar miljön på många sätt. Till exempel har det betydelse hur bostäder värms upp och hur mycket avfall som produceras, liksom hur kulturvärden tas om hand och hur nya bostadsområden planeras och byggs. Samtidigt påverkar boendemiljön människors hälsa på olika sätt.
Positiva insatser inom vissa områden
Allt fler bostäder åtgärdas för att minska olika problem med inomhusmiljön och många insatser gör bostäder mer energieffektiva. Ny bebyggelse gör att större städer förtätas, vilket bland annat ger bättre förutsättningar för kollektiva transporter. Samtidigt finns risken att nya byggnader minskar tillgången till grönområden i tätorter.
Stora utmaningar finns ännu kvar
Fortfarande behövs omfattande insatser för viktiga delar av miljökvalitetsmålet. Till exempel uppmärksammas och skyddas kulturvärden i byggnader inte tillräckligt. Många bostäder har problem med radon eller bristande ventilation. Buller och dålig luftkvalitet orsakad av biltrafik och andra transporter är också negativt för människors hälsa. Det krävs kraftiga insatser för att minska påverkan från dålig inomhusmiljö och trafikbuller samt för att minska mängden avfall och att minimera avfallets farlighet för hälsa och miljö.
Kraftfulla åtgärder och nya styrmedel
Lokalt och regionalt arbete i kommuner och län är avgörande för målet. Till exempel behövs god fysisk planering av hur mark och vatten används, men många kommuner har gamla planeringsunderlag och översiktsplaner. Styrmedel för att lokalisera problem med innemiljö eller exponering för trafikbuller är viktiga, liksom att befintlig lagstiftning tillämpas fullt ut vid bland annat planering och byggande. Dessutom behövs internationella beslut för att till exempel ställa effektiva krav på buller från fordon.
Följs upp inom tio områden
Miljökvalitetsmålet följs upp inom tio områden:
Hållbar bebyggelsestruktur, Hållbar samhällsplanering, Infrastruktur, Kollektivtrafik, gång och cykel, Natur- och grönområden, Kulturvärden i bebyggd miljö, God vardagsmiljö, Hälsa och säkerhet, Hushållning med energi och naturresurser samt Hållbar avfallshantering.