God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Uppföljning 2014

 Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Allt fler bostäder blir mer energieffektiva. Många åtgärdas mot radon men stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhällsplaneringen och skydda kulturvärden. Vägtransporterna ökar, vilket ger mer buller och sämre luftkvalitet. Grönområdena i tätorterna minskar och avfallsmängderna fortsätter att öka. Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel.

Planering av transporter behöver bli bättre

Sedan 2013 gäller en ny planeringsprocess för transportsystemet som ska göra det lättare för olika aktörer att samverka. Riksdagen har också beslutat om skärpta regler när nya vägar och järnvägar ska byggas. Inför varje planprocess görs en förutsättningslös övergripande analys av vilket transportslag som ska prioriteras och om det är nödvändigt att bygga nytt.

Tätortsnära grönområden behöver skyddas

Det görs flera satsningar på nationell nivå för att stärka grön infrastruktur. Bättre planeringsunderlag och ökad kompetens hos kommunerna ökar förutsättningarna för att nå målet. Samtidigt fortsätter trenden med förtätad bebyggelse i och kring städer, vilket leder till minskad tillgång till grönområden.

Satellitstudier visar att grönytan har minskat på grund av exploatering i Sveriges tio största städer på senare år. Dagens regelverk behöver tillämpas bättre för att säkra tillgången till grönområden i den byggda miljön.

Fortsatt dålig kunskap om kulturvärden

För stora delar av landet saknas fortfarande kunskap om bebyggelsens kulturvärden samtidigt som tillgången till antikvarisk kompetens är låg. Formellt skydd av bebyggelse används sällan. Frågan om bebyggelsens kulturvärden måste prioriteras såväl nationellt som regionalt och kommunalt. Kraftfulla åtgärder krävs: främst förbättrad tillämpning av befintligt regelverk, kunskapsuppbyggnad och ökade ekonomiska och personella resurser.

Det byggs mer på åkermark

Under perioden 2006‒2010 har 3 000 hektar jordbruksmark använts till att bygga bostäder, vägar och järnväg. Det innebär att alltmer mark för odling i allt snabbare takt tas i anspråk för bebyggelse. I dag finns endast 0,3 hektar jordbruksmark per person, medan vi förbrukar 0,4 hektar per person sett till hur mycket vi mat vi konsumerar och det vi importerar räknas in. Regeringen har beslutat att se över lagarna som reglerar hushållningen med mark och vattenområden, vilket omfattar även jordbruksmark.

Fler åtgärder krävs för bättre inomhusmiljö

Många skolor har dålig inomhusmiljö och enligt Energideklarationsregistret uppfyller var fjärde skola inte ventilationskraven. Boverket gör därför en uppföljning av kommunernas rutiner för så kallad obligatorisk ventilationskontroll, OVK.

I småhus och äldre flerfamiljshus behöver fuktskador åtgärdas för att förbättra inomhusmiljön. Trots att många skyddsåtgärder gjorts för att minska buller inomhus uppfylls ändå inte kraven alltid.

Avfallsmängderna ökar i lägre takt 

Dagens styrmedel räcker inte till för att minska avfallsmängderna och öka återvinning och återanvändning. Mängden hushållsavfall ökade under året med en procent, varje svensk ger i genomsnitt upphov till 460 kilo avfall per år. Återvinning av biologiskt avfall fortsätter att öka långsamt.

Positivt är att mängden elektronikavfall minskat med sex procent under året. Det är dock oklart om det är en bestående förbättring.

Följs upp inom tio områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom tio områden, så kallade preciseringar:
Hållbar bebyggelsestruktur, Hållbar samhällsplanering, Infrastruktur, Kollektivtrafik, gång och cykel, Natur- och grönområden, Kulturvärden i bebyggd miljö, God vardagsmiljö, Hälsa och säkerhet, Hushållning med energi och naturresurser samt Hållbar avfallshantering.