Storslagen fjällmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Storslagen fjällmiljö

Uppföljning 2014

 Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Tillräckliga underlag saknas för att bedöma utvecklingen i miljön.

Många intressen nyttjar naturresurser i fjällens känsliga miljöer. Vindkraft, gruvindustri, turism och annan verksamhet kan även störa renbetet, som gynnar biologisk mångfald. Ett ökat antal terrängfordon ger ökade skador på mark och växtlighet. Mer kunskap behövs om fjällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar.

Trycket ökar på fjällen

Trycket på fjällområdet fortsätter att öka. Några viktiga trender är att besöksnäringen ökar, att användningen av terrängfordon har ökat markant under de senaste 25 åren samt att antalet prospekterings- och brytningstillstånd i samband med etablering av gruvindustrier ökar, även om antalet undersökningstillstånd åtminstone tillfälligt inte ökat under 2013.

Även antalet planerade och uppförda vindkraftsparker fortsätter att öka. En positiv trend är dock att inslaget av ekoturism ökar vilket kan bidra till en hållbar utveckling och minskad negativ påverkan.

Barmarkskörningen behöver begränsas

Mark och vegetation skadas fortsatt av terrängfordon, såväl i renskötseln och turistnäringen som vid anläggning av vindkraft och gruvindustri. Barmarkskörningen måste begränsas för att undvika bestående skador på känsliga marker.

Positivt är att 30 av landets 33 fjällsamebyar är i färd med att ta fram terrängkörningsplaner. Fortfarande saknas dock pengar för att göra nödvändiga markförstärkningar vid känsliga våtmarker och vattendrag.

Fler fjällmiljöer behöver skyddas

Inga större nya områden har skyddats under året och fjällnära urskogsartade skogar har avverkats. För att bevara fjällmiljöer med höga naturvärden krävs ytterligare skydd. Även fler fjällnära skogar, våtmarker och vattendrag behöver skyddas. Planerna på att inrätta en ny nationalpark i Vålådalen i Jämtlands län har tagit ett kliv framåt under året.

Naturtyper och hotade arter

Flera av fjällens naturtyper och naturligt förekommande arter anses ha en gynnsam bevarandestatus. Utvecklingen för hotade arter går dock åt olika håll. Fjällräven är nästan utrotad och jaktfalken misslyckas allt oftare med häckningen medan järvstammen ökar. Oroväckande är att antalet vanliga fjällfåglar har minskat de senaste tio åren.

Kulturmiljöer allvarligt hotade

Ett allvarligt hot mot kulturmiljön är att fäbodvallar och rengärden inte längre används och därmed riskerar att förstöras. Kunskapen om fjällens kulturmiljöer behöver öka, och det behövs mer resurser för skötsel och utveckling. Positivt är att fler renvallar vårdas med hjälp av miljöstöd. Det är ett kvitto på att stödinsatser ger resultat.

Klimatförändringar påverkar fjällen

Fjällmiljön har redan påverkats av den pågående klimatförändringen. Trädgränsen klättrar uppåt, fjällbjörkskogen blir tätare, videbuskmarkerna ökar, glaciärer drar sig tillbaka och områden där snön ligger kvar länge minskar. Det behövs dock mer kunskap om hur miljön och arter påverkas på längre sikt.

Forskning ska ge mer kunskap

Naturvårdsverket har under året startat ett nytt forskningsprogram om fjällmiljön och hur olika aktörer påverkar förutsättningarna och möjligheterna att nå miljömålet. Forskningen pågår i tre år och ska bland annat ge svar om renens positiva och negativa betydelse för biologisk mångfald, hållbar utveckling inom friluftslivet samt fjällens ekosystemtjänster.

Naturvårdsverket har också inlett arbetet med att ta fram nyckelindikatorer för fjällvärlden. Med dessa insatser hoppas Naturvårdsverket att kunna få en bättre bild över hur fjällen påverkas av det samlade trycket och hur miljötillståndet utvecklas.

Naturvårdsverkets har på regeringens uppdrag påbörjat arbetet med att ta fram möjliga områden för etappmål tillsammans med åtgärdsstrategier med syfte att öka förutsättningarna att kunna nå miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö med dess preciseringar.

Följs upp inom åtta områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom åtta så kallade preciseringar:
Fjällens miljötillstånd, Ekosystemtjänster, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och återställda livsmiljöer, Främmande arter och genotyper, Genetiskt modifierade organismer, Bevarade natur- och kulturmiljövärden samt Friluftsliv och buller.