Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Tillräckliga underlag saknas för att bedöma utvecklingen i miljön.
Den samlade bedömningen är att målet inte är möjligt att nå. Den regionala bedömningen i fjällänen är i vissa fall något mer positiv. I allmänhet anses målet vara svårare att uppnå i södra delen av fjällen än i norr. Ett problem är att det saknas relevanta indikatorer och andra sätt att följa utvecklingen inom viktiga områden som rör målet. Det gör det svårt att bedöma utvecklingen för miljötillståndet.
Risker för ökade markskador
Skador på mark och vegetation beror på ökad användning av terrängfordon inom renskötseln samt exploatering i samband med turism, vindkraft, vattenkraft och gruvindustri. Omfattningen och trenden för påverkan är dock osäker eftersom det saknas tillräcklig dokumentation av markskador. De flesta samebyar har tagit fram terrängkörningsplaner, vilket är positivt.
Exploateringen av fjällen fortsätter
Inga nya skyddade områden av nämnvärd storlek har tillkommit under 2012. Ett fortsatt ökande intresse att utvinna mineraler kan noteras främst från Norrbottens fjällområden. Flera vindkraftsparker är också på väg att byggas eller är under projektering, bland annat i Jämtland där renskötseln kan påverkas. Det kan i sin tur vara negativt för den biologiska mångfalden.
Viktigt bevara fjällens värde för friluftsliv
Fjällens värden för friluftslivet är stora och det är viktigt att dessa bibehålls, bland annat genom att nya vindkraftverk inte placeras på kalfjället där de kan störa fjällens upplevelsevärden. Att fjälleder med ingående anläggningar sköts och underhålls är viktigt för det rörliga friluftslivet. Under 2012 har Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelserna i fjällänen påbörjat en översyn av fjällederna med sikte på att planera inför framtidens ledsystem i fjällen. Det är också viktigt med ett väl utvecklat Fjällsäkerhetsarbete vilket syftar till att besökare i fjällen ska känna sig trygga och att begränsa tillbud och olyckor.
Utvecklingen skiljer sig åt för de hotade arterna
Flera åtgärdsprogram pågår för rödlistade djur och växter i fjällen. Utvecklingen för de hotade arterna går åt olika håll. Medan fjällräven befinner sig på utrotningens brant ökar järvstammen i fjällen. Jaktfalken har de senaste åren haft färre lyckade häckningar jämfört med tidigare. Nationella förvaltningsplaner för de stora rovdjuren tas fram av Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser tar fram regionala förvaltningsplaner.
Tecken på klimateffekter syns allt tydligare
Fjällens känsliga miljöer påverkas i ett långt perspektiv av den pågående klimatförändringen. De senaste årtiondenas varmare klimat har börjat ge synbara effekter. Träd- och skogsgränser klättrar uppåt, fjällbjörkskogen förtätas, videbuskmarkerna ökar samt glaciärer och områden där snön ligger kvar länge minskar.
Få ändrade förutsättningar under året
Naturvårdsverket ansvarar för nationell samverkan inom friluftsfrågor och har under 2012 pekats ut av regeringen som samordningsmyndighet för tio nya friluftslivsmål. För att bättre kunna hantera de problem som en växande rovdjursstam för med sig har Naturvårdsverket och Sametinget på regeringens uppdrag under 2012 fortsatt utvecklingen av ett förvaltningsverktyg för rovdjur som bygger på en toleransnivå för rennäringen.
Stort behov av bättre kunskaper om fjällen
Mer kunskap behövs för att kunna mäta effekter av olika typer av påverkan på fjällen och vilka avtryck de samlade störningarna har på miljön i stort. Bedömningsgrunder för hållbarhetskriterier behövs för att kunna bedöma i vilken riktning miljöarbetet leder. Det är också viktigt att arbeta fram nyckelindikatorer för uppföljning av miljökvalitetsmålet och veta vilka styrmedel och åtgärdsstrategier som behövs. Naturvårdsverket har under 2012 beviljat medel till ett projekt kring nyckelindikatorer som ska redovisas under 2013.
Ny forskning ska ge bättre beslutsunderlag
För att förbättra kunskapsläget om hur fjällen ska förvaltas på ett hållbart sätt har Naturvårdsverket under 2012 beviljat medel till ett femårigt forskningsprogram inom området som bland annat ska arrangera årliga kunskapskonferenser. En större systematisk utvärdering kring renbetets betydelse för fjällvegetationen har också påbörjats under 2012 och ett forskningsprojekt kring renbete och dess betydelse för ett betespräglat landskap kommer att starta under 2013.
Många konkurrerande intressen i fjällen
Fjällmiljön är känslig och många vitt skilda intressen gör anspråk på att använda den. Skador på mark och vegetation beror till exempel på påverkan från besökare, bete och exploatering för bland annat vindkraft, vattenkraft och gruvindustri.
Fjällmiljöer kan hotas av exploatering
Stora delar av fjällen är skyddade, men det finns fortfarande värdefulla områden som saknar skydd mot framtida exploateringar. Ett ökande intresse att utvinna mineraler kan påverka miljön och förekommande renskötsel negativt, men det beror på var och på vilket sätt utvinningen sker. Flera nya vindkraftsparker är på väg att byggas eller är under planering. Beroende av var de placeras i lanskapet i den öppna terrängen kan det påverkan fjällens upplevelsevärden negativt.
Viktigt att minska skadorna på marken
Användningen av terrängfordon har ökat markant under de senaste decennierna. Det behövs fortsatta åtgärder för att begränsa barmarkskörningen. Samebyar är till exempel på väg att införa terrängkörningsplaner där tillhörande markförstärkningsåtgärder syftar till att begränsa och minska skador på effekterna på våtmarker och andra känsliga områden. Att turismen ökar kan också ge skador på marken sommartid och gör att det inom känsliga områden är viktigt att styra besökarna till vissa leder.
Renbetet behövs för biologisk mångfald
Arbetet för att bevara hotade arter och stärka den biologiska mångfalden genom olika åtgärdsprogram fortsätter. Renbetet är avgörande för att fjällen även framöver förblir ett vidsträckt landskap där viktiga arter trivs. Kombinationen av ökande turism, fler terrängfordon, vindkraftsparker och utvinning av värdefulla mineraler riskerar dock att försvåra för renskötseln och därmed även begränsa den biologiska mångfalden.
Kunskapsbrist om effekter av varmare klimat
Ett problem i arbetet är kunskapsbristen om vad fjällen och dess känsliga ekosystem egentligen tål. Bland annat påverkar den pågående klimatförändringen fjällens miljöer och arter, men vidden av påverkan är svår att bedöma. Dessutom är fjällens kulturmiljövärden, i form av bland annat fornlämningar och det samiska kulturarvet, bristfälligt kända. För att fjällmiljöernas olika värden ska kunna utvecklas och nyttjas hållbart behövs fortsatt forskning och en nära samverkan mellan forskare, förvaltare och användare av naturresurserna.
Följs upp inom åtta områden
Miljökvalitetsmålet följs upp inom åtta så kallade preciseringar:
Fjällens miljötillstånd, Ekosystemtjänster, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och återställda livsmiljöer, Främmande arter och genotyper, Genetiskt modifierade organismer, Bevarade natur- och kulturmiljövärden samt Friluftsliv och buller.