Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Problemen med redan skadade våtmarker finns kvar, och dessutom tillkommer nya skador. Markavvattning, upphörd hävd och kvävenedfall leder fortfarande till att våtmarker växer igen. Inga större förändringar har ägt rum under 2012 som ändrar bedömningen. Det som vägt tyngst i bedömningen är att så få våtmarkstyper har gynnsam bevarandestatus, att inga större förändringar ägt rum i olika verksamheters miljöhänsyn och att det inte tillkommit ytterligare styrmedel eller väsentligt ökade resurser för åtgärder.
Inte tillräcklig restaurering och skötsel
Restaurering av våtmarker med fokus på deras ekosystemtjänster och anläggning av nya våtmarker har ökat i omfattning under året, men tempot är fortfarande lågt. Dessutom sköts fortfarande för få våtmarker så att deras natur- och kulturvärden bevaras. De senaste uppgifterna om hävdade våtmarkstyper visar att arealen som hålls öppna med bete eller slåtter med miljöersättning från landsbygdsprogrammet fortsätter att minska. En orsak är att våtmarker som inte kan klassas som jordbruksmark sedan några år inte längre räknas som stödberättigade.
För få värdefulla våtmarker skyddas
Skyddet av natur- och kulturvärden knutna till våtmarker går fortfarande mycket långsamt. Arealen skyddad våtmark i naturreservat och nationalparker har ökat något under 2012, men skyddet av områdena i myrskyddsplanen går mycket långsamt. I flera län har inga områden i myrskyddsplanen skyddats under året. Våtmarkerna fortsätter att prioriteras ned till förmån för skydd av skogsmiljöer. Att skyddet dröjer riskerar att leda till minskade naturvärden och ökat behov av restaurering, något som i slutändan innebär större kostnader för samhället.
Splittrad bild av utvecklingen
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Sammantaget finns det både framsteg och försämringar. Det senaste underlaget om våtmarkers bevarandestatus visar att få våtmarkstyper har gynnsam bevarandestatus utanför fjällområdet. Miljöövervakning visade under 2012 till exempel att vegetationen på öppna myrar fortsätter att förändras och att nedbrytning av palsmyrar fortsätter. Tack vare restaurering, återskapande och anläggning av olika våtmarker har miljötillståndet och förutsättningarna förbättrats lokalt under 2012. Samtidigt sker försämring i andra områden och stora arealer våtmark växer sakta igen.
Många olika problem runt om i landet
Den negativa bedömningen på nationell nivå överensstämmer med länsstyrelsernas regionala bedömningar. Endast två län bedömer att det är nära att nå målet, men påpekar att det då krävs mer resurser för arbetet. Flera län lyfter fram problem med dikesrensning. Nya vägar anläggs fortfarande på ett sätt så att de stör våtmarker. Illegal terrängkörning är ett annat problem som lyfts fram. Många län tar också upp det faktum att äldre diken och andra ingrepp fortsätter att avvattna våtmarker. Ansökningar om nya torvtäkter har kommit in till länsstyrelserna och brytningen har enligt de senaste uppgifterna ökat något.
Skogsbrukets hänsyn behöver öka
Våtmarker riskerar att skadas på olika sätt av skogsbruk, men hänsynen vid avverkningar och andra åtgärder har inte ökat under 2012. Det går långsamt att genomföra åtgärder som områdesskydd och olika typer av restaurering. Det enda förändrade styrmedlet under 2012 var de nya hänsynsföreskrifterna till skogsvårdsslagens hänsynsparagraf, men de innebär ingen större skärpning.
Oroande brist på effektiva nya styrmedel
Även om bara ett styrmedel förändrats har flera viktiga utredningar och annat arbete som kan bidra till nya och förändrade styrmedel redovisats under 2012. Det gäller bland annat kommande klimatpolitik och vattenpolitik, det nya landsbygdsprogrammet och Miljömålsberedningens strategi för markanvändning. De styrmedel och åtgärder som föreslås är i flera avseenden inte är tillräckliga för att nå målet och ett varningstecken. Hur kommande politik som bygger på dessa förslag utformas påverkar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet liksom möjligheterna till kompletterande styrmedel.
Många orsaker till att våtmarker minskar
Våtmarker har under lång tid skadats av fysiska ingrepp som utdikning och annan verksamhet som påverkar mark- och vattenförhållanden. Våtmarkerna påverkas också negativt av olika föroreningar som till exempel gödande ämnen. Att våtmarker växer igen beror även på att de inte längre hävdas lika mycket med betande djur och slåtter. Utanför fjällområdet har bara enstaka våtmarkstyper gynnsam bevarandestatus. Många djur och växter som lever i våtmarker finns på den nationella rödlistan och är i behov av åtgärder och hänsyn.
Viktiga för många ekosystemtjänster
Våtmarker står för många ekosystemtjänster, till exempel att binda och lagra koldioxid, rena vatten, fungera som översvämningsskydd och biologisk produktion. Skadade våtmarker har en lägre förmåga att leverera dessa viktiga ekosystemtjänster. Många utdikade våtmarker är kolkällor och släpper ifrån sig koldioxid. De bidrar därmed till den pågående klimatförändringen.
Fortfarande skadas våtmarker
Även om dagens lagstiftning och andra styrmedel avstyr många hot mot våtmarker med höga natur- eller kulturhistoriska värden sker det nya skador. Skogsbruket uppfyller till exempel inte alltid regelverkets miniminivåer vid avverkningar. Illegal terrängkörning på myrar och andra våtmarker är ett annat problem. Flera våtmarkstyper påverkas eller kommer att påverkas negativt av klimatförändringar.
Takten behöver öka i naturvårdsarbetet
Åtgärder av nationella och regionala myndigheter för att skydda, sköta och restaurera våtmarker är viktiga, men arbetet går långsamt. Till exempel återstår det att skydda nära hälften av de flera hundra områden som har pekats ut i den så kallade myrskyddsplanen. Fler våtmarksområden måste också skötas med slåtter eller bete för att inte växa igen. Det går även sakta att anlägga nya våtmarker, liksom att ompröva gamla vattendomar som reglerar flöden i sjöar eller vattendrag och därmed ofta påverkar även våtmarker.
Bättre förutsättningar och hänsyn behövs
Många bra styrmedel finns för att förbättra situationen, men för att öka takten i arbetet behöver myndigheterna resurser för fler åtgärder. Samtidigt behövs en skärpning av reglerna för utdikning och ett enklare regelverk för restaurering. Sist men inte minst behöver alla verksamheter som nyttjar mark och vatten göra det på ett hållbart sätt för att inte störa våtmarker.
Följs upp inom nio områden
Miljökvalitetsmålet följs upp inom nio områden:
Våtmarkstypernas utbredning, Ekosystemtjänster, Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och återställda livsmiljöer, Främmande arter och genotyper, Genetiskt modifierade organismer, Bevarade natur- och kulturmiljövärden samt Friluftsliv och buller.