Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Uppföljning 2014

 Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

De stora problemen i havsmiljön är fortfarande övergödning, miljögifter och svaga fiskbestånd. Andra problem är marint skräp, syrebrist och främmande arter samt att känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. För att nå målet återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra viktiga styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå.

Syrebrist och döda bottnar breder ut sig

Syrebristen i Östersjön är fortsatt svår och ingen förbättring är i sikte. Resultat från 2013 visar att nästan en tredjedel av bottnarna är drabbade av akut syrebrist och att omkring 15 procent är helt syrefria och döda.

Större områden är syrefria i västra Gotlandsbassängen och det finns återigen syrefria områden i Bornholmsbassängen. För första gången förekommer även syrebrist i Finska viken. Syrefria bottnar ökar läckaget av fosfor vilket bland annat leder till nya algblomningar och ökad övergödning.

Ekologisk och kemisk status för kustvatten

Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram nya föreskrifter för hur svenska sjöar, vattendrag och kustvatten ska bedömas enligt EU:s vattendirektiv. Under 2013 har vattenmyndigheterna gjort en andra statusklassning av kustvatten.

Preliminära bedömningar visar att endast 16procent av kustvattenförekomsterna uppnår god ekologisk status eller bättre. Ingen kustvattenförekomst uppnår god kemisk status i ytvatten på grund av hög bakgrundshalt av kvicksilver.

Fortsatt höga halter av miljögifter i fisk

Delar av Sveriges havsområden är kraftigt påverkade av miljögifter. Enligt den nationella miljögiftsövervakningen har inga större förändringar skett det senaste året.

Många utsläpp har upphört eller minskat men fortfarande är halterna av miljögifter höga i flera fiskarter, till exempel innehåller fisk från Bottenhavet och Bottenviken ännu höga halter av dioxiner och PCB.

Däremot verkar halterna av PFOS och HBCDD i sillgrissla minska. En kartläggning av Östersjöns ytsediment visar att kustområdet i Bottenhavet är värst drabbat av förhöjda halter av PCDD/F.

Arbetet med att utveckla gränsvärden för utsläpp av miljögifter behöver öka och det behövs gränsvärden för fler ämnen.

Bevarandestatus och arter

Enligt EU:s Art- och habitatrapportering för 2013 bedöms de flesta marina naturtyper ha en otillfredsställande eller dålig status, främst på grund av övergödning, påverkan på bottnar och dess livsmiljöer samt tillstånd för typiska arter och överexploatering. Andelen hotade arter är större i den marina miljön än någon annanstans.

Läget är värst för grupperna tagghudingar och koralldjur. Fiskbestånden i Nordostatlanten har börjat återhämta sig, bestånden av sill och skarpsill ökar i Östersjön och bestånden av kolja och rödspätta ökar i Nordsjön. Läget ärr dock fortsatt kritiskt för torsken i Kattegatt. Många havslevande fågelarter minskar kraftigt i Östersjön utan att orsaken är känd.

Flera aktioner för att stoppa marint skräp

Nedskräpning av haven blir allt värre, EU-kommissionen bedömer att plastföroreningar i haven inom kort blir en av de viktigaste globala miljöfrågorna. Flera viktiga beslut har tagits om marint skräp.

Inom Ospar-konventionen tas en aktionsplan mot marint skräp i Nordsjön fram under 2014 och till 2015 planerar Helcom en aktionsplan för Östersjön. Nya regler i den internationella konventionen om föroreningar från fartyg, Marpol, förbjuder allt utsläpp av fast avfall från 2013.

Dålig kontroll på främmande arter

Det saknas fortfarande miljöövervakning för marina främmande arter i Sverige. Det pågår dock arbete med att utveckla ett övervakningsprogram och ta fram indikatorer för främmande arter inom Havsmiljödirektivet. Barlastkonventionen som väntas träda i kraft under 2015 ska bidra till att begränsa spridningen av främmande arter från sjöfarten.

Följs upp inom elva områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom elva områden:
God miljöstatus, God ekologisk och kemisk status, Ekosystemtjänster, Grunda kustnära miljöer, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och återställda livsmiljöer, Främmade arter och genotyper, Genetiskt modifierade organismer, Bevarade natur- och kulturmiljövärden, Kulturlämningar under vatten samt Friluftsliv och buller.